Allt du behöver veta om fettisdagen och semlor

Hetvägg, fastlagsbulle, fettisdagsbulle och tisdagsbulle har den kallats genom tiderna. I dag är det helt dominerande namnet semla, även om skåningarna i viss mån fortfarande håller fast vid ordet fastlagsbulle.

Ordet semla kommer av latinets simila som betyder ”det finaste mjölet”. Det var konditorierna som började använda namnet semla. Genom att frikoppla bullen från fettisdagen och fastlagen var det enklare att sälja fler under en längre period. 

I Sverige köps årligen cirka 50 miljoner semlor på konditori eller i dagligvaruhandeln, bara på fettisdagen köps 6 miljoner av dem. 

Man uppskattar att ytterligare 30 miljoner semlor bakas i hemmen. Så att säga att vi svenskar har ett kärleksförhållande till våra semlor är inte att överdriva.

En som dock älskade semlor lite för mycket var kung Adolf Fredrik som 1771 sägs ha avlidit efter att ha förätit sig på semlor. (Innan semlorna åt han även massor av hummer, kaviar, böckling och surkål som han sköljde med stora mängder champagne.)

Det som ursprungligen var en väldigt traditionsbunden och klassisk företeelse har blivit någonting riktigt spännande. Varje år Skapas nya roliga varianter som utmanar vår uppfattning om vad som egentligen kan kallas en semla.

Går gränsen redan vid smaksättningar på grädden eller några tillsatta bär? Kan man över huvudtaget kalla en semmelwrap eller prinsessemla för en semla?

Själva brukar vi inleda säsongen med några klassiker för att sedan gå vidare till blåbärssemlor, Tacosemla och favoriten semmelkladdkaka.

Varför välja när man kan få både och?